måndag 15 december 2008

Nell - Lose My Mind

Tidig morgon

Vaknade upp runt nio imorse.

Fint. Dygnsrytmen har varit riktigt bra på sista tiden. Förra veckan så var den katastrofal av olika anledningar, men de senaste dagarna så har jag vaknat prick nio. En dag gick jag upp redan klockan sex.

Det finns inget finare än en kopp kaffe och en vetskap om att dagen stundar.

Att solen går ned vid halvfyra är väl en liten detalj att försöka bortse från.

söndag 14 december 2008

Gårdagen

Konditori Wasa.

Det blev det igår med min käre vän Robin. Det var på tiden. Länge sen jag träffade honom. Sen måste jag tillägga att det var oerhört skönt att få komma upp på stan lite. Allt folk, all is, all halka.

Senare på kvällen begav jag mig till Universitetet för att spela sällskapsspel med Robin och några av hans bekanta. Givetvis vann laget som jag och Robin var med i.

Öh, sen så åkte jag hem haltandes och halkandes och.. ja.
Rolig summering av gårdagen. Eller inte.

lördag 13 december 2008

Länstrafiken

Länstrafiken har tydligen justerat priserna lite.

Bra idé. Allt för att få folk att börja promenera mera.

(klicka på bilden för förstoring)

fredag 12 december 2008

Vad som sker i helgen?

Hm. Ingen aning?

I dag blir det i alla fall en kort visit på Vårdcentralen, sen får jag väl se om jag kan träffa någon kompis. Bläddrade igenom min gamla lunarblogg, och blev då jävligt sugen att göra som på "gamla da'r" och dra upp på stan för att hänga vid slottet.

Kanske inte så optimalt väder för det dock.

Det är vitt, vitt och åter vitt.

I går var jag uppe på stan för en liten frisering. Det var på tiden.

torsdag 4 december 2008

Last FM

Jo, jag registrerade mig där igen.

Har en gammal användare (hyochan), men skapade en ny ändå. Så om du har Last FM och vill lägga till mig så finns jag där som leehyo.

Inte för att någon bryr sig om vad jag lyssnar på. Men då har ni något att håna mig för åtminstone.

onsdag 3 december 2008

Nu

Man lever oftast i nuet. Det ständiga nuet, den precisa minuten. Här, just nu.

Upplevelser som visserligen är intensiva, men korta och ack så tillfälliga. Den där burken med Coca-Cola som man svepte på jobbet, den där snusdosan som man köpte för att muntra upp sig själv, musiken man just streamade på YouTube - allt är njutning för ögonblicket, men inget särskilt varaktigt som man minns. Visserligen kan somliga upplevelser lägga grund på något långsiktigt, men oftast så är det bara temporära njutningar i ens vardagsliv. För den skull menar jag inte att det inte är värt att minnas.

Jag brukar ha som regel att alltid bära med mig min digitalkamera vart än jag går. Allt för att försöka föreviga; att fånga glädjeämnena i den gråa vardagen som man annars skulle glömma bort veckan efter. Allt från att man är ute på en promenad i den skinande solen, till att man tar en kopp kaffe på stan med en gammal barndomskompis.
Ögonblick som med tiden annars skulle ha försvunnit ur ens medvetna kan kanske stanna kvar om man förevigar det med bilder och filmer? Kanske fragmentariskt men ändå. Som en slags påminnelse för en själv.

Tänka sig hur många gånger man har umgåtts med goda vänner och utbytt tankar och goda skratt i härlig gemenskap. Tänk på hur många ögonblick som dessa som har glömts bort och försvunnit ur medvetandet. Ofrivilligt, men ändå så har det liksom trängts ut ur minnet helt.
Det spelar ingen roll om det är en liten sak som att man delade en läsk med en god kompis, eller att man köpte en jättegod kebab på pizzerian - allt är värt att minnas.

Jag försöker så gott jag kan att fånga nuet.
För framtiden.

tisdag 2 december 2008

Morgontankar

Tidigt på morgon.

Kylan tränger in och gör tillvaron allt annat än mysig.
Jobbet stundar, och tanken på det glädjer inte.

Men jag försöker att fokusera på det tillfälliga.
Det enda som värmer just nu.

En kopp kaffe.

måndag 1 december 2008

Sömnlös

Kan inte sova inatt.

Inget ovanligt fenomen. Det får mig att känna mig yr i huvudet, lite frånvarande på något vis. Som att jag går i dimma, och knappt kan sortera tankarna på ett bra sätt. Bedövad skulle man nog kunna säga.

Men det är bra. Det får mig att släppa all oro.

Det får mig att känna mig fri.



söndag 30 november 2008

Norwegian Wood

Jag har just lärt klart den boken.

Boken, som är skriven av Haruki Murakami, är obeskrivligt vacker.
Man fastnar helt i berättelsen.

Än så föreställer jag mig öppningsscenen, hur jag står och blickar ut över det japanska landskapet.

"Är du snäll och minns mig för alltid, minns att jag har funnits?"

Läs den.

lördag 29 november 2008

Grynig musik

Det är rätt så drygt med vissa så kallade singer songwriters.

Av någon slags anledning så lever det kvar att personer som plinkar på en akustisk gura bekräftas mer i sitt musikskapande just på grund av sin förmåga att kunna plocka ackord på instrument. Det behöver inte ens låta bra, eller låtarna dom skriver behöver inte nödvändigtvis innehålla någon form av originalitet, utan det skall helst låta som en av de tusen massproducerade klagosånger som man redan hört tidigare.

Helt ska texten handla om något känsligt ämne, och man ska spä på med invecklade metaforer för att få folk att kontemplera över budskapet. Det inger respekt, att visa att man har en känslig sida och att man öppnar upp sig för andra.

Själv så ska jag fortsätta med min chippiga musik, och bli hånad som värdelös datanörd resten av mitt liv. Jag har åtminstone kul när jag skapar. Även fast jag inte levererar några särskilt djupa texter..

...för min låt Grynig Ost har tyvärr inget dolt budskap som man kan kontemplera över.

fredag 28 november 2008

Livet leker

Äntligen helg. Den känns välförtjänt.

Jag slår mig ner vid datorn med en välkyld Starbrno i glaset. Att bara kunna sitta, slappna av och andas ut. Det är skönt.

Tänka sig hur "helgglädjen" har skiljt sig genom åren.
När man var liten så var det bästa man visste att man fick lösgodis och tittade på Disneydags. Det var det mysigaste på hela veckan. Jag satt på övervåningen med min stora godispåse och var hur lycklig som helst, utan några som helst bekymmer eller någon oro.

Livet lekte.

När man jämför med hur det ter sig nu så kan man faktiskt sakna den bekymmerslösa barndomen. Dock så inser man hur mycket man har filtrerat bort i minnet. Mest så minns man de små fragment av lycka, de små specifika ljusglimtar som lämnat avtryck efter sig.

Om femtio år så kommer jag att minnas tillbaka på 23-årsåldern som lycklig. Början av livet. Tiden då jag fortfarande hade chans att förändra; att skapa.
Som möjligheternas tid. Nu eller aldrig-tiden.


Och det är nog så jag borde se den. Jag skall ta tag i livet och skapa mina egna möjligheter!

Men det blir först på måndag.
Nu är det helg, och då ska man vila.

tisdag 25 november 2008

Nu jäklar

Måste bli lite mer aktiv i denna blogg.

Utan att ställa massa jävla krav på mig själv, utan att behöva skriva en massa genomtänkt skit hela tiden.
Jag borde bli mer spontan, visa hur jävla dum i huvudet jag egentligen är.

Som nu.

tisdag 11 november 2008

After work

Efter jobbet...

En rejäl prilla och lite vatten. Det räcker.

Om man bortser från em fem timmars tupplur.

lördag 8 november 2008

Dåligt

När jag går hemma utan att göra någonting så känner jag mig dålig. Får någon slags rastlös ångest.
Det konstiga är att jag har samma känsla nu, även fast det är lördag och det är en välförtjänt helg för min del.

På jobbet känns det inte bra heller. Då vill jag bara hem. Hem till den andra ångesten.
Så frågan är vad jag vill egentligen. Ett annat jobb kanske skulle lösa problematiken, men jag börjar undra om jag ens skulle finna glädje i någon slags daglig rutin.

Ibland så känner man sig som ett missanpassat mongo.

fredag 24 oktober 2008

Internskämt 1

- Vem är det som går och går men aldrig kommer genom dörren?
- Robin

onsdag 22 oktober 2008

Skitjobb

Jag hoppas att jag hittar något annat.

Man ska helst inte skriva om jobb i bloggar, men för h-e.

Vikarierar lite då och då på en skitfabrik som producerar livsmedelsprodukter. Där strosar jag runt på städavdelningen och följer strikta scheman som måste följas.

Det är rätt lustigt. Något slags predikande om hur allt skall vara kliniskt rent, hur städrutiner skall följas så att inte ohälsosamma bakterier sprider sig till alla livsmedel. Man måste trä på sig nätmössa och speciella kläder för att röra sig i produktion och utomhus, allt för att motverka bakteriehärdar effektivt. Dock så får dom sladda runt med smutsiga truckar och sprida damm överallt, och man får mer än gärna gå in med smutsiga skor på fabriksgolvet.

Allt är bara ett skådespel för att verka renliga och hälsomedvetna. Det kommer ofta representanter från andra företag dit, och då ser det åtminstone bra ut när dom ser en importerad korean som kör städmaskin full med frätande skurmedel.

torsdag 16 oktober 2008

Tiden

utdrag av en chattkonversation den 23e aug 2005

Asfaltsbarn says:

fan ruttet o bli 20
fram med rullatorn.
Hyo Waya - Saranghae || Ingen F1 på Tv4 nästa år. Jäkla mongokanal says:
Haha, du börjar också drabbas av det där
Hyo Waya - Saranghae || Ingen F1 på Tv4 nästa år. Jäkla mongokanal says:
det känns INTE bra faktiskt
Hyo Waya - Saranghae || Ingen F1 på Tv4 nästa år. Jäkla mongokanal says:
att vara 20
Asfaltsbarn says:
Hehe jo jag kände det redan när jag fyllde 18
"vafan är det här?"


Ja, tiden går snabbt.
Det kändes som att det var igår jag skrev det där. Man hinner knappt med. Tiden går även fast man är fast i samma situation. För tillfället har jag inget jobb men det har jag stora planer med att hitta. Jag vill visa vad jag går för, men främst för att kunna få en vettig inkomst och kunna lägga undan lite sparpengar till framtida ändamål. Jag tänker hyfsat positivt på framtiden, men man är samtidigt lite rädd för att åldras.

Jag vill vara fast anställd. Kunna anlända till jobbet tio minuter innan passet börjar, småkonversera med arbetskamraterna om senaste tv-programmen, diskret sno det sista kaffet från fikarummet och allt annat som folk får på sina arbetsplatser. Sen kommer jag förmodligen att jobba aset av mig hela livet tills en stundande death by karōshi tar mig någon annanstans.

Det låter rätt så hardcore.

måndag 13 oktober 2008

Formel 1 blev omelett

Jag skulle vakna tidigt idag.

Tänkte följa livesändningen av Formel 1-loppet i Japan. Jag var ganska övertygad om att jag skulle vakna av alarmklockan på mobilen... men icke. Istället låg jag och snarkade i soffan och drömde om mat. Lyckat.

Nej, nu ska jag leta jobb.

onsdag 8 oktober 2008

God morgon!

Det är mörkt ute.

Undrar om jag gick upp med tuppen eller om tupparna fortfarande snoozar? Apropå inget så är kyckling med potatissallad jävligt uppskattad föda när man vaknar upp hungrig som ett jävla miffo. Det satt riktigt fint.

Börjar fundera på vilken föda som är bäst att vakna upp till. Kebabpizza, kyckling med potatissallad eller... ja, något annat förslag?

måndag 6 oktober 2008

FIFA 08

Jag är beroende av det spelet.

Bara för min egen skull, och för att kunna stämplas som extrem nörd så ska jag publicera laguppställningen till mitt fiktionella lag Newham som jag låtsas spelar i engelska Coca Cola League (ligan under Premier League). Vissa spelare är riktiga, andra är påhittade. Jag fick idéer om vad jag skulle döpa spelarna till genom att googla mig till vanligt förekommande förnamn/efternamn i olika länder.

Det roligaste med det spelet är att skapa egna spelare. Faktiskt.

NEWHAM

Formation: 3-5-2

Målvakter
24 Luciano Giordano, 1986, Italien
1 Santiago Morales, 1988, Spanien

Försvar
11 Gianluca Zambrotta, 1977, Italien (riktig spelare), lagkapten
2 Grégoire Fortescue, 1980, Frankrike
5 Adler Beauchamp, 1987, England
4 Miko Teppola, 1977, Finland, reserv
18 Alec Smith-Lee, 1987, England, reserv
3 John Hill, 1977, England, reserv

Mittfält
6 Nobuo Yamamoto, 1988, Japan
8 Sherman Neall, 1985, England
13 Katsuo Ishikawa, 1984, Japan
12 Florenti Ryabov, 1981, Ryssland
25 Shunsuke Nakamura, 1978, Japan (riktig spelare)
23 Jonathan Brison, 1983, Frankrike (riktig spelare) avbytare
7 Ousmane Jaiteh, 1988, Gambia, avbytare
15 David Zedlacher, 1984, Österrike, avbytare

Anfall

14 Pascal Feindouno, 1981, Guinea (riktig spelare)
16 Ciro Mendoza, 1988, Spanien
9 Ethan Hayes, 1979, USA, avbytare
10 Davinho, 1990, Brasilien, reserv


Glömde jag säga det att jag inte har något liv?

Ljuva fula dag

Det finns inget härligare..

En bister höstmorgon. Kylan tränger in genom listerna och solen lyser... med sin frånvaro.
Det är så'na här dagar som gör livet värt att leva.

Livskvalitet.

För en inuit.

Kallt

Jag fryser.

Vad underbart det är att leva i Sverige när det börjar bli höst. Man fryser bara ihjäl lite, men det får man acceptera antar jag.

Och vad f-n gör jag uppe nu?

God natt.

lördag 4 oktober 2008

Nystart

Jag måste skriva av mig.

Det har jag insett, och därför startar jag upp den här bloggen igen. Jag ska vara fortsatt aktiv och försöka skriva av mig då jag känner för det.

Antagligen så har alla mina trogna läsare flytt landet men det kvittar. Jag skriver det här främst för min egen skull. Dom som vill följa min resa ned i diket är varmt välkomna att göra det.

Jag är här igen.

torsdag 19 juni 2008

Spara pengar?

Det finns goda frysta rätter på Lidl. Faktiskt.

Frysta pastarätter för 20 :- styck. Det räcker till två serveringar.
Fick en liten idé om att jag kan äta en måltid per dag, dvs att jag spenderar tio kronor per dag på mat. Då blir min månadskostnad för mat bara dryga 280 :- !

Fast sen insåg jag att mitt utlägg på snus per månad är dryga 1000~ :-.

Jag är en usel människa.

En usel snusare.

torsdag 5 juni 2008

En fin dag

..trots att jag jobbade som en tok.

Det är studentens dag för många. Grattis får jag väl säga. Sen kan jag inte låta bli att inflika slutet på en text som jag skrev natten till min studentdag, fredagen den fjärde juli 2004...

"Nu beger man sig mot nya mål. Visioner som skall förverkligas på vägen. Bli mer abstrakta. Mer verkliga, och realistiska. Nu vet jag inte vad jag har för mål, men nån gång kommer man i mål, även fast målgången må vara i likkistan.

Jag tar studenten idag. Men inte firar jag det så stort. Visst, det är en milstolpe i mitt liv, men det finns många stolpar på vägen till målet. Jag firar helst när jag är framme.

Skall frånvara från utsläppet, så ohyfsad som jag är.
Skål! Och jag får gratulera er andra som ser studenten som ett större jippo än vad jag gör. Hoppas ni lyckades bättre."

lördag 31 maj 2008

BatRacer

BatRacer är ett slags online-motorsportsspel. Ett såkallat "Racing Manager Game".

Jag upptäckte spelet först runt år 2006, men jag blev inaktiv efter ett tag. Sen så fick jag upp intresset igen efter att spelet utvecklats en hel del.

Besök gärna sidan

tisdag 27 maj 2008

Déjà vu

Déjà vu (uttalas: /ˈdeɪʒɑː ˈvuː/; franska: /deʒa vy/ "redan sett") kallas känslan av att ha upplevt något tidigare fast man nödvändigtvis inte har det. Fenomenet verkar förekomma ofta. Mer än 70% av befolkningen har upplevt det någon gång.

(källa: Wikipedia)

Ett exempel.

söndag 25 maj 2008

Och..

..Ryssland vann. En riktig boybandlåt.

Perrelli floppade, som förutspått.

För övrigt så var fredagen gjuten. Jag och Erik satt på hans balkong och tog det lugnt med lite öl, whisky, lambik, snus & cigarill. Lite overkill kanske.

lördag 24 maj 2008

Eurovision 2

Och..

Danmarks bidrag är riktigt skönt. Men jag tror inte det går hem hos alla schlagerfantaster tyvärr. Men som bäst åtta...

Eurovision

Vi glor på Eurovision-finalen just nu.

Vill bara säga att jag tippar att Perrelli inte kommer bättre än tolva i slutresultatet. Förut gissade jag på att hon kommer på så dåligt som tjugoförsta plats, men det känns lite överdrivet.

Och för övrigt så tycker jag att Turkiet borde vinna med sin rocklåt. En låt som fastnar, och som sticker ut. Skönt värre.

fredag 23 maj 2008

Dröm

Inatt så drömde jag om att jag wikipediade balkonger.

Är jag normal?

torsdag 22 maj 2008

Favorit i repris 3

Snart kommer nya inlägg. Håll ut.

den 28 januari 2008

Det är inte synd

Jag har inte skrivit här på ett tag.

Så blir det när man väl har blivit sysselsatt med jobb. Det är bra visserligen, men jobbet kunde ha varit bättre, mer glamoröst och såklart - med bättre lön. Men man ska inte klaga, för alltid klagar man över nå't. Över livet, över kärleken, över jobbet - och ja... över allt. Man ska inte jämra sig över I-landsproblem som man säger.

- Tänk på dom som har det sämre ställt, säger folk och sätter allting i ett helt nytt perspektiv. Det är ju genialt! Budskapet är att det alltid finns någon som har det sämre ställt, och därför ska man helst ej ventilera tankarna om små banala ting. Man ska hålla käften och vara glad.

Det ska jag försöka yttra till någon som till exempel just förlorat sitt barndomshem i en stor vansinnesbrand med husdjuren innebrända.
- Ja men, jag känner en man som överlevde andra världskriget. Hela hans familj dog av svält, så liksom... sätt det i perspektiv, din fjant. Du och din familj lever.

Ja, det där kanske var en liknelse i extremaste laget. Men ändå - genialt.
Håll käften och var glad - sörj dig själv när du är död.

tisdag 20 maj 2008

Ibland..

Ibland när livet känns tungt och jag vill muntras upp..

..då brukar jag lyssna på Adagio for Strings av Samuel Barber.

Frågan är varför. Dystrare klassiskt musikstycke finns inte.

söndag 18 maj 2008

Helgen

I helgen så fick vi finbesök av Jonas och Yannick med sina respektive.

Det förtärdes en hel del alkoholhaltiga drycker av olika dess slag, och det var mestadels en rätt så härlig och gemytlig stämning som infann sig.
Idag så drog vi även en runda till Örebro Motorstadion för lite gokart i ösregnet. Riktigt jävla kul var det! Det är verkligen en utmaning i spöregn då man planar runt som en jävla idiot runt banan.

Nå, tillbaka till verkligheten. Imorgon så skall jag vakna upp klockan fyra.

fredag 16 maj 2008

Underbart

Ska strax iväg till jobbet.

Skönt med fredag, och skönt främst av allt att verkligen fånga dagen. Eller... fångar jag verkligen dagen när jag ska jobba åtta timmar? Och för i helsike, jag gick upp klockan halvfyra.

Är det verkligen bra att fånga natten?

onsdag 14 maj 2008

Öh...

Jag sov två timmar inatt. Från 2 till 4.

Det är bra. Man ska få ordentligt med sömn.

måndag 12 maj 2008

ARES - Hero

Den här låten vaknade jag upp till.

Nu känner jag mig pigg.

Morgonstund

Det sägs att morgonstund har guld i mund.

Själv så har jag tysk wurst i mun.

Början på en grå och tråkig dag.

söndag 11 maj 2008

Massa vann

Mandelmassan från Brasilien, Felippe Massa vann loppet.

Tämligen tamt lopp. Höll nästan på att somna..
Det är så jävla varmt ute just nu, men det gillar jag. Länge leve våren.

Morsning

Här sitter jag och häller i mig nötter.

Mer specifikt, saltade jordnötter från Lidl. En ganska så hyfsad frukost.
Nu sitter jag och inväntar Formel 1-loppet i Turkiet. Det kommer att bli kul, trots att det är det första loppet i år utan Super Aguri.

Jag kommer att sakna Takuma Sato. Älskade kamikazedvärg...


(från den 20 mars 2008)

Det här är Takuma Sato.

Han är nästan dvärg. En kort, japansk snubbe som är 30+ trots sitt unga utseende.
Jag diggar honom inte för att han är kort, japansk eller för att han är i en mogen ålder. Snarare gillar jag honom för att han är en Formel 1-förare, en såkallad kamikazeförare.
Han tar ofta stora risker vid omkörningar men han försöker jämt och ger sig aldrig. Allt för underhållningen.


Att krascha i 300 km/h och sen kliva ur bilen oskadd och bara rycka på axlarna - det är manligt om något. Fast när man ser tv-bilderna på honom när han återvänder till depån och hans pygméväxt blir uppenbar, då har man svårt att tro att det var han som minuterna före satt i bilen och utsattes för den oerhörda smällen och de starka G-krafterna. Fast det förklarar i och för sig varför han ser så dvärglikt kompakt ut. För han kraschar ju rätt så ofta.

Men för mig är han världens bästa dvärg. Kamikazedvärg.

Nell - Gieogeul geonneun shigan




아직도 너의 소리를 듣고

I can still hear your voice
아직도 너의 손길을 느껴
I can still feel your touch
오늘도 난 너의 흔적 안에 살았죠
I’m still living in your shadows
아직도 너의 모습이 보여
I can still see your figure
아직도 너의 온기를 느껴
I can still feel your warmth
오늘도 난 너의 시간 안에 살았죠
I’m still living with the memories of you

길을 지나는 어떤 낯선 이의 모습 속에도
Even in the form of a stranger on the street
바람을 타고 쓸쓸히 춤추는 저 낙엽 위에도
Even on the fallen leaves that ride the wind and do a melancholic dance
뺨을 스치는 어느 저녁에 그 공기 속에도
Even in the evening air that brushes past my cheek
내가 보고 듣고 느끼는 모든것에 니가 있어 그래
You’re in everything I see, hear and feel

어떤가요 그댄
What about you?
어떤가요 그댄
What about you?
당신도 나와 같나요
Are you like me?
어떤가요 그댄
What about you?

지금도 난 너를 느끼죠
I can still feel you
이렇게 노랠 부르는 지금 이 순간도 난 그대가 보여
Even in this moment when I’m singing like this, I see you
내일도 난 너를 보겠죠
And tomorrow I’ll see you, too
내일도 난 너를 듣겠죠
I’ll hear your tomorrow
내일도 모든게 오늘 하루와 같겠죠
Everything about tomorrow will be exactly like tomorrow

길을 지나는 어떤 낯선 이의 모습 속에도
바람을 타고 쓸쓸히 춤추는 저 낙엽 위에도
뺨을 스치는 어느 저녁에 그 공기 속에도
내가 보고 듣고 느끼는 모든것에 니가 있어 그래

어떤가요 그댄
어떤가요 그댄
당신도 나와 같나요
어떤가요 그댄

길가에 덩그러니 놓여진 저 의자 위에도
Even on the solitary chair placed by the wayside
물을 마시려 무심코 집어든 유리잔 안에도
Even in the glass cup I unconsciously pick up to take a sip of water
나를 바라보기 위해 마주한 그 거울 속에도
Even in the mirror I face to look at myself
귓가에 살며시 내려앉은 음악 속에도 니가 있어
Even in the music that lightly enters my ear

어떡하죠 이젠
What do I do now?
어떡하죠 이젠
What do I do now?
그대는 지웠을텐데
You must have erased me from your memory
어떡하죠 이제 우린
What do we do now?
(랄라라 라랄라랄라)
(랄라라 라랄라랄라)
(랄라라 라랄라랄라)
어떡하죠 이젠
(랄라라 라랄라랄라)
(랄라라 라랄라랄라)
(랄라라 라랄라랄라라)
어떡하죠 이젠

그리움의 문을 열고 너의 기억이 날 찾아와
Your memories open the door of longing to come and find me
자꾸 눈시울이 붉어져
My eyes redden
어떡하죠 이젠
What do we do now?
그리움의 문을 열고 너의 기억이 날 찾아와
Your memories open the door of longing to come and find me
자꾸만 가슴이 미어져
My heart is being torn
어떡하죠 이젠
What do I do now?
그리움의 문을 열고 너의 기억이 날 찾아와
Your memories open the door of longing to come and find me
자꾸 눈시울이 붉어져
My eyes redden
어떡하죠 이젠
What do we do now?
그리움의 문을 열고 너의 기억이 날 찾아와
Your memories open the door of longing to come and find me
자꾸만 가슴이 미어져
My heart is being torn
어떡하죠 이젠
What do I do now?
(랄라라 라랄라랄라)
(랄라라 라랄라랄라)
(랄라라 라랄라랄라)
(랄라라 라랄라랄라)
(랄라라 라랄라랄라)

Sverige - Ryssland

Glodde just Sverige - Ryssland i Hockey-VM.

Surt. Matchen avgjordes dryga fem sekunder före matchslut då Ryssland fick in 3-2. Jävla turmål alltså. Svenskarna jobbade stenhårt och kämpade på konstant, trots att dom bara hade fyra backar.

Ja, det skedde en hel del gruff i första perioden då två svenska backar fick matchstraff. Det var ett litet bråk som eskalerade när Douglas Murray tacklade till en ryss. Men vafa-, dom bad om det.

Applåder till Lundqvist.

lördag 10 maj 2008

Favorit i repris 2

I väntan på att jag skall orka skriva nå't så publicerar jag ännu ett gammalt inlägg.

Det är så varmt just nu, så jag måste svalka mig med ett par liter cola. Be back soon.

den 20 mars 2008

Kinarestauranger

Ofta när jag besöker kinesiska restauranger så får jag en fråga.

En och samma fråga.
- Är du från Kina? frågar dom leendes.
Jag svarar artigt som det är, att jag inte är därifrån. Och då ruttnar samtalet helt, och deras ansikten stelnar. Jag får liksom för mig att de får en fientlig inställning gentemot mig och mitt asiatiska utseende. Att jag är från ett land som legat i krig med deras. Att nu jävlar ska dom ge igen och lägga råttgift i min mat.

Jag försöker sen vifta bort min befängda tanke, och sätter mig vid ett bord och inväntar maten. När den väl kommer in så blir jag ofta förskräckt över hur slarvigt maten är upplagd, och jag kan inte undgå servitrisens sura min. Bakom disken några meter bort iakttar en annan anställd mig med bitter uppsyn, kanske redo att harpunera mig när jag sätter tänderna i den friterade kycklingen.

Jag känner att jag måste bli färdig med maten snabbt och blandar maten på tallriken hejvilt. Då börjar dom att stirra ännu mer, som att dom tror att jag på min tallrik har försökt att visualisera massakern i Nanking, som en slags pik mot dom - att jag menar att "Nu jävlar ska dom där kineserna få".

När jag väl börjar trä på mig jackan igen för att sticka fort som fan därifrån, så bugar dom och tackar för mitt besök och önskar mig en fortsatt trevlig dag. Det är först då som jag stannar upp och inser att det inte är som jag fick för mig, dom är inte alls fientligt inställda mot mig.

Det är jag som är fientligt inställd mot dom.

Sweet and sour

En god morgon. Eller..?

Jodå, sitter här och äter en såkallad frukost. Denna frukost består av ett glas cola och några sweet & sour-chips. Ja, dom smakar faktiskt exakt som Tre Små Rätter. Känns som att äta en hel jävla måltid. Man blir ju lite fundersam, men sen är ju skiten fullproppad med massa natriumglutamat, random kemiskt avfall och diverse skit... som all mat från Asien.

Nej, nu blir det en blixtvisit till kiosken. Jag behöver snus.

Favorit i repris

För att fylla upp bloggen nu vid nystart så tänkte jag publicera ett inlägg som jag skrev i min förra blogg. Håll till godo.

den 14 oktober 2007

FÄRDIGRÄTT

Ibland när jag går till närbutiken och inhandlar fryst färdigrätt så får jag någon slags rädsla att folk ska reagera.

Att dom ska notera att jag bara äter skräp. Att dom ska tänka: - Va fan, där går han, det där gula fanskapet. Han köper fryst schnitzel! Undrar om han ens kommer att betala för den?! Fan, det är nästan så att jag vill slå ner honom!

Men så är förstås inte fallet. Vem bryr sig om en liten nyvaken asiat som vinglar runt bland frysdisken? Fast iofs, jag har varit med om diskriminering där personal har förföljt och misstänkt mig, bara för att man har varit "en sån där". Bara för att jag ser ut att vara anpassad för att äta ris med pinnar så tror dom att jag kommer att försöka snatta till mig en årsranson av Uncle Bens basmatris. Men jag lever som en svensk! Jag slevar i mig rått kött med bara händerna, äter herrgårdsost utan att skiva den och jag halsar i mig mängder med manlig Urquell från Systemet. Butikspersonalen kan komma där med grep och hugga mig i ryggen först när dom börjar misstänka att jag försöker öppna en konservburk ärtsoppa med munnen. När jag står där med gotländsk blandfärs i mun, antastar en oskyldig medwurst och tvångsöppnar en Portello mitt i butiken. Det är då...

Det är först då dom kan sätta dit mig.

Ny blogg

Det stämmer.

Sporadiskt under den senaste tiden så har jag bloggat under pseudonym, men med tiden så blev det lite stelt och trist, så nu har jag beslutat mig för att fokusera fullt ut på en personlig blogg igen.

Jag saknar tiden på LunarStorm då jag faktiskt bloggade varje dag. Jag summerade dagarna ingående och skrev ner en massa tankar och funderingar. Det kändes väldigt skönt att skriva av sig på det sättet, så jag skall försöka göra den här bloggen så personlig som möjligt just för att fylla upp funktionen med att kunna ventilera mina tankar.

Jag skall alltså inte behöva anpassa mig till någon slags speciell publik. Ni läsare (om ni ens finns) får stå ut med den jag är.

Hur som helst så är ni välkomna att läsa min nya blogg!