Livet leker

Äntligen helg. Den känns välförtjänt.

Jag slår mig ner vid datorn med en välkyld Starbrno i glaset. Att bara kunna sitta, slappna av och andas ut. Det är skönt.

Tänka sig hur "helgglädjen" har skiljt sig genom åren.
När man var liten så var det bästa man visste att man fick lösgodis och tittade på Disneydags. Det var det mysigaste på hela veckan. Jag satt på övervåningen med min stora godispåse och var hur lycklig som helst, utan några som helst bekymmer eller någon oro.

Livet lekte.

När man jämför med hur det ter sig nu så kan man faktiskt sakna den bekymmerslösa barndomen. Dock så inser man hur mycket man har filtrerat bort i minnet. Mest så minns man de små fragment av lycka, de små specifika ljusglimtar som lämnat avtryck efter sig.

Om femtio år så kommer jag att minnas tillbaka på 23-årsåldern som lycklig. Början av livet. Tiden då jag fortfarande hade chans att förändra; att skapa.
Som möjligheternas tid. Nu eller aldrig-tiden.

Och det är nog så jag borde se den. Jag skall ta tag i livet och skapa mina egna möjligheter!

Men det blir först på måndag.
Nu är det helg, och då ska man vila.